Vi ses nästa år i Smedjebacken i Dalarna.
POLSKMÄRKET
Polskdansmärket är inte bara ett märke. Det finns i fyra olika valörer. Läs mera om detta under rubriken Statuter längre ner på denna sida.
Inför en bedömningsnämnd, som består av 3 mycket kunniga personer, skall dansarna visa upp de danser som de föranmält.
För att veta vilka danser man har att välja bland så finns en ”Dansförteckning” som innehåller drygt 100 danser. se under ”Polskdansmärket”.
Dessa, drygt 100 danser, är poängsatta efter svårighetsgrad, allt ifrån de lättaste på 5 poäng till de svåraste på 10 poäng.
Musik vid uppdansningen framförs av spelmän som engagerats av polskmärkeskommittén/arrangörerna. Dessa spelmän, 6–8 st, är fördelad på två grupper, en från Dalarna och en från Jämtland-Härjedalen.
Den som är en flitig och duktig dansare kan klara av att erövra ”Stort Silver” på en tid av 5 år, och har då lärt sig, samt visat upp, 24 danser med olika svårighetsgrad.
1992 tillkom ”Bygdedansdiplomet”. Det är en möjlighet, för inbitna dansare, att fortsätta med uppdansningar, efter att man erövrat Stort Silver.
För att kunna erövra ett Bygdedansdiplom skall dansaren visa upp sina färdigheter i en utvald orts eller regions bygdedanser. Det kan vara såväl schottisar, valser, polkor som polskor. Belöningen är ett diplom.
Varför dansar man upp?
Jo, för att bevisa, i första hand för sig själv, att man har lärt sig dansen rätt, och inte förvanskar den, utifrån befintliga uppteckningar och beskrivningar.
Belöningen blir märket, diplomet och äran att ha klarat av provet samt inte minst att få del av den gemenskap som dansen ger.
Lite historik
I senare delen av 60-talet väcktes idén att starta uppdansning för polskdansmärket. Polskdansmärket instiftades. Syfte var att stimulera intresset för, samt trygga bevarandet av, Svenska polskdanser.
Upphovsmännen, som även dokumenterat/upptecknat de flesta danserna, var Johan Larsson, Hedemora och Ingvar Norman, Säter, Dalarna samt Göran Karlholm, Oviken, Jämtland. Denna idé resulterade i ett samarbete mellan Dalarnes Hembygdsring och Jämtland-Härjedalens distrikt av Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur.
Första uppdansningen gick av stapeln 1969 i Rättvik i Dalarna, och då erövrade 42 st dansare sitt bronsmärke. Uppdansningen har sedan dess årligen arrangerats växelvis mellan Dalarna och Jämtland-Härjedalen. Udda år i Dalarna och jämna år i J-H. Tidpunkten är alltid densamma varje år, första helgen i augusti.
I början varade uppdansningen bara en dag, men intresset ökade snabbt, och efter några år behövdes tre dagar för att alla intresserade skulle få chansen att visa upp vad de kunde.
Förutom uppdansningen, fredag–söndag, börjar detta dansarrangemang med en danskurs på torsdagen. En kurs som naturligtvis innehåller polskor men, under de senaste åren, även andra upptecknade bygdedanser.
Platsen för uppdansningen har varierat något under åren men de flesta uppdansningarna i Dalarna har varit förlagda till Gammelgården i Orsa. I Jämtland-Härjedalen var Jamtli, i Östersund, standardplatsen under många år, tills deras lokaler blev för trånga för detta rätt stora arrangemang. Därefter har uppdansningen, de jämna årtalen, vandrat runt till olika orter i Jämtland-Härjedalen som Sveg, Ragunda, Oviken och Trångsviken.
Polskmärkesuppdansningen arrangeras av polskmärkeskommittén som består av en avdelning i Dalarna och en i Jämtland-Härjedalen, f n 3 pers/avd. Kommittén ansvarar för hela arrangemanget både praktiskt, administrativt och ekonomisk och lyder under respektive distrikts styrelse.
STATUTER
§ 1
Ändamål
Polskdansmärket har instiftats i syfte att stimulera intresset för och bevarandet av svenska polskdanser med bygdeanknytning och deras traditionella utförande. Märket utdelas gemensamt av Dalarnes Hembygdsring och Jämtland-Härjedalens distrikt, båda tillhörande Svenska Folkdansringen.
§ 2
Märkesvalör
Märket utdelas i brons, silver, stort silver och guld.
Dansande som ej helt uppfyller fordringarna för respektive märke tilldelas diplom. Under samma år kan en person tilldelas endast en märkesvalör.
Innan högre märkesvalör tilldelas måste märke av lägre valör ha erövrats, undantaget märke i guld. Angående utdelning av märket i guld se § 5.
Bygdedansdiplom tilldelas tidigast året efter erövrat stort silver. Dansare kan tilldelas flera bygdedansdiplom (ett st/år).
§ 3
Danser
För uppdansning har den dansade att välja mellan ett visst antal namngivna danser, som av bedömningsnämnden (nämnden) och polskmärkeskommittén (kommittén) poängsatts efter svårighetsgrad. Nämnden och kommittén godkänner inkomna förslag till nya danser för uppdansning.
Nya danser får tas till bedömning endast om beskrivning funnits tillgänglig minst ett (1) år, samt att de under denna tid varit åsatta svårighetspoäng. Sådana tillkommande danser skall kungöras av nämnden vid uppdansning och får anmälas först till nästkommande uppdansning.
§ 4
Bedömning
Uppdansning sker parvis men de dansande skall bedömas individuellt.
Bedömningen är ”Godkänd” eller ”Icke Godkänd” för respektive dans.
Hänsyn tas därvid till:
- Stilenlighet och rytm
- Skicklighet och inlevelse
- Utförande av särskilda svårighetsmoment
- Samdansning
Partner som ej bedöms bör genomföra dansen på ett riktigt sätt. Dansare som bedöms riskerar annars att ej bli godkänd.
Nämnden skall vid uppdansning föra protokoll.
§ 5
Godkänt prov
För märke i brons skall den dansande visa upp tre (3) danser av skiftande karaktär med sammanlagd poängsumma av lägst 21 och högst 24 poäng.
För märke i silver skall den dansande visa upp tre (3) danser av skiftande karaktär med sammanlagd poängsumma av lägst 27 poäng. Ingen av dessa danser får av den dansande ha anmälts vid tidigare godkänt prov för polskdansmärke.
För märke i Stort silver skall den dansande vid ytterligare tre (3) uppdansningar ha avlagt godkänt prov för silvermärke. Dessutom skall den dansande vid varje uppdansning vara beredd att inför nämnden godkänt visa upp en av tre (3) anmälda danser med 8, 7, 6, eller 5 poängs värde. Ingen av dessa danser får av den dansande ha anmälts vid tidigare avlagt godkänt prov för polskdansmärke.
För Bygdedansdiplom skall den dansande visa upp ett visst antal danser från ett förutbestämt geografiskt område. Det geografiska området med tillhörande danser bestäms av nämnden och kungörs minst ett (1) år före uppdansningstillfället. Uppdansning för bygdedansdiplom sker parvis i grupp om max fem (5) par/grupp.
Märke i guld tilldelas person, som behärskar ett avsevärt antal bygdedanser och som visat stort intresse för att sprida kunskap om sådana danser. Uppteckning av bygdedanser räknas som betydande merit. Distriktens styrelser tillsammans med nämnden utser och kallar särskilt kvalificerade personer. Vid omröstning har båda distrikten var sin röst och nämnden en röst. För beslut om utdelning krävs godkännande av nämnden samt minst en av distriktens styrelser. Guldmärket förses med löpande nummer.
§ 6
Meddelande om bedömning
Efter uppdansningen får den dansande uppgift om bedömning för var och en av de egna danserna.
§ 7
Klädsel och partner
Uppdansning skall ske i bygdedräkt.
Dansare tillåts vid uppdansning ingå som partner till två (2) olika dansare vid ett och samma uppdansningstillfälle. Den dansande skall före uppdansningen meddela med vilken partner denne skall bedömas, samt dansa alla sina danser med samma partner.
§ 8
Musik
Uppdansning sker till spelmän som engageras av kommittén.